Första spadtaget togs år 1897 av Svenska Konstnärernas Förening (SKF) och två år senare, den 7 januari 1899, stod Konstnärshuset färdigt.

När huset invigdes ägdes hela huset av föreningen SKF som bestod av både kvinnor och män, de flesta män var samtidigt medlemmar i herrklubben Konstnärsklubben (KK).

SKF och KK äger tillsammans Konstnärshuset. SKF äger 5/7 och KK 2/7. Enligt samägaravtalet från 1929 står SKF för hela kostnaden för den ekonomiska och organisatoriska förvaltningen av Konstnärshuset. KK står enbart för sina egna löpande kostnader.

Samägaravtalet är unikt i sitt slag bl.a. eftersom det är oklart om det går att sägas upp för omförhandling.

Husets arkitekt Ludvig Peterson var starkt emot ett delat ägande, som också strider mot stiftarnas grundtanke, ett gemensamt hus för alla konstnärer.


Tanken på ett gemensamt hus för den samlade svenska konstnärskåren väcktes i KK redan 1882. Vid denna tidpunkt hade flera av dåtidens främsta konstnärer ifrågasatt Konstakademiens starka dominas över konstlivet. I spetsen för detta uppror stod de så kallade "pariserpojkarna" eller "opponenterna". SKF bildades 1890 för att förena de olika konstnärsgrupperingarna och förverkliga kårhusprojektet.


(Klicka på bilderna för att se dem större)

Ritning av huset av Ludvig Peterson
Ritning av huset av L. Peterson

Konstnärshuset är idag förklarat som byggnadsminne. Ett ålderstiget vackert unikt hus, värt att bevara med samtidigt hotat av förfall eftersom SKF har svårt att ensamt finansiera det nödvändiga underhållet och de långsiktiga investeringar som krävs för att bevara en sådan gammal fastighet.

 

Husets arkitekt Ludvig Peterson hade i sin ungdom gjort studieresor till Spanien och Italien och särskilt förälskat sig i den moriska arkitekturen. Konstnärshusets fasad bär tydliga spår av denna påverkan.

Särskilt har utformningen av balkongen som löper under de tre mittfönstren detaljer som direkt kan härledas till Alhambrapalatset i Granada.

Mosaikutsmyckning av huset
Utsmyckning av huset
(foto arkiv Konstnärshuset)

Ovanför fönstren, inramade av mångfärgad mosaik, blickar de sköna konsternas - arkitekturens, måleriet och skulpturens - beskyddarinnor ned på besökarna, ett verk av Gottfrid Kallstenius.

Portens handtag och beslag är utförda av Gustaf Th Wallén Invändigt är huset mer nordiskt. I entréns välvda tak möter vi ett slingrande blomstermotiv, utförd av Carl Grabow. Ovanför ekporten finns inskriptionen "Ars longa vita brevis", "Konsten är lång och livet kort". Det vackert utformade trappräcket och frukturnorna är signerade John Börjeson.



Dörrhandtag
Huvudentréns dörrhandtag

i brons, ynglingen symboliserar
›Skulpturen‹

Tak vid entrétrappa Entrétrappa Frukturna

Tak vid entrétrappa, entrétrappa och frukturna


SKF bedriver utställnings- och föreningsverksamhet i Konstnärshuset. Herrklubben Konstnärsklubben bedriver sin klubbverksamhet i husets festlokal på en trappa.

SKFs emblemKonstnärsklubbens emblem
SKFs emblem & Konstnärsklubbens emblem
UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET  

SKF bedriver en omfattande program- och utställningsverksamhet i Konstnärshuset.

STORA GALLERIET 2 tr – här ordnar SKF årligen ett tiotal utställningar samt s.k. mellanrumsutställningar.

GRAFIKGALLERIET 3 tr – drivs av SKF i samarbete med Gallerist. Utställningsverksamheten i Grafikgalleriet, med både originalkonst och grafik, kompletteras med ett omfattande kommissionslager av framförallt grafik.

LOUNGEN 1 tr – Konsthandeln HÖG bedriver sin verksamhet i Loungen sedan april 2010. Konsthandeln arbetar med såväl samtida som äldre konst och fotografi.

Stora galleriet, tidigare verksamhet
Stora galleriet, tidigare verksamhet
Verksamheten i Konstnärshuset bedrivs på konstnärernas villkor.